Tro på en Gud som jag inte kan se?

Ett argument som Bibeln använder för att påvisa Guds existens är, att naturen är så storslagen, att en överlägsen intelligens måste ligga bakom den, det kan inte vara slumpens skörd. ”Himlarna förtäljer Guds ära, och fästet förkunnar hans händers verk” säger kung David i Ps 19:2. Aposteln Paulus uttalar i Rom 1:19 att ”det man kan veta om Gud, kan de ju själva se, Gud har gjort det uppenbart för dem. Ty alltsedan världens skapelse har hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomlighet kunnat uppfattas i hans verk och varit synliga”. I en predikan i staden Lystra sade Paulus: ”Han (Gud) har under gångna tider tillåtit alla folk att gå sina egna vägar, men han har alltid gett sig till känna för er genom att han gjorde gott, han sände er regn från himmelen och fruktbara tider och gav er mat och glädje i överflöd”, Apg 14:17.

Bibeln säger, att Gud uppenbarar sig genom skapelsen. Genom att beskåda det som Gud har skapat, kan vi få en uppfattning om den Gud, som ligger bakom skapelsen. Naturen är magnifik i sin skönhet och naturens fantastiska växelspel är överlägset den främsta datorn i världen. Det är inte troligt att naturen skulle ha tillkommit genom en serie tillfälligheter. Det kräver mycket mer tro att hävda, att naturen skapats genom slumpen än att tro, att en intelligent skapare ligger bakom.

Albert Einstein, förmodligen den störste vetenskapsmannen genom tiderna, trodde på Gud. Hans kunskap om naturens storhet förde honom till den slutsatsen. ”Min religion består av en ödmjuk beundran av den obegränsade, överlägsne Ande, som uppenbarar sig själv i de små detaljerna, som vi kan förnimma med våra bräckliga och svaga sinnen. Denna djupt kända övertygelse om existensen av en överlägsen, förnuftig kraft, som är uppenbarad i det ofattbara universum, formar min gudstanke”. (Lincoln Barnett: ”The Universe and dr Einstein”, New York 1957, sid 95).

Låt oss titta på några exempel på naturens storhet som pekar på att en skapare ligger bakom vårt universum.

Perfekt ordning – en slump?

Den mänskliga hjärnan består av lite grå materia, och ändå kan ingen människogjord dator efterlikna den enorma mängd operationer, som den rutinmässigt utför åt oss varje dag. Bestående av 30 miljarder nervceller är hjärnan som en stor, outforskad kontinent – ett av universums under. Hur kan man egentligen tro, att ett organ av en sådan enorm komplexitet kan komma till genom en tillfällighet och vara resultatet av en ointelligent och rent materiell process? (Clark Pinnock: ”Reason Enough”, Exeter 1980, sid 59).

Är det rimligt att tro, att all ingrediens har bringats fram i en värld utan förstånd? Varför skulle vi ta förnuftet och tankarna med ett sådant allvar, om de bara är uttryck för rent materiella processer? Förnuftet i ett oförnuftigt universum är en motsägelse. Förutom hjärnan finns det naturligtvis andra förunderliga ting i människans biologiska kropp. Ett annat exempel är ögats fantastiska funktion, och de elektrokemiska operationer det utför för att ge oss färgupplevelser. Man kan inte undgå att bli förundrad över dess komplexitet. Detsamma gäller örat och hörseln, blodet, hjärtat, lungorna och de vanliga cellerna. Var och en av kroppens miljoner celler utför en rad olika uppgifter och innehåller massor av information.

Jorden själv är dessutom bevis för att den är skapad efter en genomtänkt plan. Om jorden var mycket mindre, så skulle det vara otillräcklig gravitation för att hålla kvar luften runt om vår planet. Skulle den vara större, så skulle atmosfären innehålla fritt väte som planeterna Jupiter och Saturnus och liv skulle ej vara möjligt. Om månen var mycket närmare eller större, så skulle det förekomma enorma tidvattenvågor. Om jorden låg lite närmare solen, skulle vi stekas. Skulle vi ligga längre bort skulle vi förfrysa (John Young: ”The Case against Christ, London 1978, sid 100).

Ett annat exempel är vattnet som har mycket speciella egenskaper. Människokroppen innehåller mycket vatten. Liv skulle ej vara möjligt utan dessa särskilda egenskaper. Oceanerna är världens termostat. Om ej temperaturen på jordens yta modererades av vattnet i oceanerna, så skulle livet kokas eller frysas till döden (Samuel Zwerner: ”The Origin of Religion”, New York 1945).

Argumenten jag försöker lyfta fram pekar på att det måste finnas en intelligent skapare bakom allt. Om du sätter en apa vid en skrivmaskin, så förväntar du dig inte att den skall kunna skriva en bok på ren slump, ja inte ens en sida, inte ens en mening, i bästa fall ett kort ord. Du utgår från att en bok är skriven av en målinriktad, intelligent person. Skapelsen är mycket mer storslagen än en bok. Hur mycket mindre skulle den ha kunnat komma till av en ren slump! På samma sätt som du inte kan greppa vare sig luften omkring dig eller lufthavets rymd ovan så kan vi inte greppa Guds verklighet. Det är just det som kräver TRO!

Jag har i detta avsnitt bara gett några få exempel på hur naturen vittnar om Guds existens. Läs gärna nästa avsnitt där jag tänker behandla den existentiella livsfrågan: Varför existerar vi?

Jesus sade: 'Därför att du har sett Mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser.' (Johannesevangeliet 20:25 – 29). (´Saliga´ är ett uttryck som skulle kunna likställas orden ´glädj dig´)