Res dig varje gång!

Visst har vi alla någon gång känt oss misslyckade när vi gång på gång begått en synd som vi försökt att avstå ifrån. När vi syndat kan vi inombords känna hur vi får samvetskval och hur djävulen viskar: ”Du blir aldrig någonsin förlåten. Det är ingen mening att du försöker resa dig upp igen, du kommer ändå falla lika snabbt igen”.

Det är i tillståndet då människan inser att hon begått en synd som man ställs inför två avgörande valmöjligheter. Ska vi då be och ångra vår synd och be om förlåtelse eller välja att vandra allt länge bort ifrån Herren genom att låta synden gro allt djupare i våra liv?

Likt frukten som sakta mognar på träden så måste vi också genom tålamod utstå prövningar i våra liv för att kunna växa och bli starkare i Anden. Hur kan vi kunna veta om vi prövas av Gud eller om vi frestas av djävulen? Det finns nämligen en avgörande skillnad mellan frestelsen och prövningen. När vi frestas så är djävulens syfte att skada oss, men när Gud prövar oss så är syftet att bygga upp oss och göra oss starkare.

Ibland sker händelser i våra liv som vi bara inte kan begripa. Vi kan inte förstå varför vi har dessa känslor inom oss. Förtvivla inte kära läsare. Gud har en plan med våra liv som vi ännu inte vet om! Det mest underbara är att Jesus vet precis hur vi känner oss i våra svagheter inför synden. Jesus har själv upplevt kampen att avstå från synden och lyckats. Därför kan vi vända oss till Honom eftersom Jesus ”...känner med oss i våra svagheter för Han har prövats på alla sätt och varit som vi, men utan synd” (Hebreerbrevet 4:15).

När du börjar se på dig själv så som Gud ser på dig, kan du resa dig upp igen efter att du fallit. Alla människor misslyckas och faller, men Gud vill att du skall fatta nytt mod och resa dig upp igen. Och du kan alltid göra det, därför att hans förlåtelse och kärlek är starkare än varje synd och omständighet. Tappa inte hoppet nästa gång du känner att du svikit Gud eller skadat din relation till Honom.

Tänk på denna fina berättelse:

”En soldat frågade en abba (munkledare i den tidiga kristna kyrkan) om Gud förlåter syndare. Abban svarade: Säg mig, min gode vän, kastar du bort din mantel om den får en reva? Soldaten svarade: Nej, jag lagar den och fortsätter att använda den. Abban sade då: Om du tar hand om din mantel, skall då inte Gud vara mer barmhärtig gentemot dig som är Hans avbild?! (Ökenfädernas tänkespråk)

Jag ska inte ge upp..
Kampen skall fortsätta..
Nästa gång jag och den svarte soldaten möts..ska min rustning igentäppas där den förr hade hål..

Jag är din kämpe Gud…